Ankorna flyttar in på Österby Gård

 

För knappt en vecka sen flyttade fem små ankungar in hos oss. De är av rasen Svensk gul anka. Än så länge är de små och duniga och måste bo under en värmelampa på natten. Men de verkar växa snabbt, dunet börjar redan försvinna och små fjädrar växer fram. Dagarna spenderar de på gräsmattan, där de badar, solar och äter. Dock i en kattsäker bur, åtminstone tills de är stora nog att inte längre riskera att bli kattens middag. Så småningom är det meningen att de ska flytta till den gamla branddammen bakom stora huset, och förhoppningsvis se till att den hålls öppen och inte växer igen. Vi hoppas också att de ska förse hushållet med finaste ankägg. Vår dottern Selma, nu 2,5 år, har omsorgsfullt klurat ut namn till alla ankor. De heter Selma, Morra, Vixla, Pilli och Mella.

web_6093

web_6090

web_6094

web_6101

web_6079

Året som gått

Så helt plötsligt har hela 2014 passerat, och jag har knappt hunnit blinka känns det som. Det har varit ett väldigt intensivt år, och bloggen har fått vila mycket. För mig har det varit ett år när jag fokuserat på en av de viktigaste sakerna här i livet, att vara MAMMA.

Jag började året gravid och något fruktansvärt illamående, samtidigt som jag hade en fantastisk liten ettåring att ta hand om. Selma började på förskolan i mars och jag hann jobba lite på gården innan magen blivit allt för stor. Lamm och kalvar föddes och djuren fick komma ut en bit in i maj när gräset börjat växa. Vi hade ‘Bygdens dag’ på gården i slutet av maj tillsammans med hembygdsföreningen, ett arrangemang som vi nog får se repris av 2015.

Sen skördade vi hö och ensilage, och det blev en riktigt bra skörd. Sommaren slog om och blev den varmaste i mannaminne. Jag förbannade mig själv över att jag utsatte mig för att vara höggravid mitt i värsta värmeböljan. Efter sex veckor med temperaturer runt 30 grader föddes så äntligen Ivar, bara 12 dagar efter beräknat datum. Dagen efter började spannmålsskörden, allting hade ju brådmognat i värmen. Spannmålsskörden avlöstes av vallskörd som avlöstes av höstbruk, och däremellan allting annat som ska hinnas med på gården. Bland annat pågick ett stort byggprojekt som resulterade i en gödselplatta för all vår hästgödselhantering.

Själv försökte jag få till rutinerna med en nyfödd liten Ivar och samtidigt räcka till för Selma. Därtill hann vi med flera dagar på sjukhus med Ivar och en dunderantibiotikakur, som senare sparkade igång en karusell av magproblem. Jag har bland annat fått lära mig vad det innebär att amma ett barn med komjölksproteinallergi. Hösten förvandlades till en lång kamp med att försöka få Ivar att må bra, många turer har det blivit med läkarbesök och mediciner. Sjukdomen ‘tyst reflux’, som vi aldrig tidigare hört talas om, förvandlades till vår vardag. Många gånger om tog orken slut, men det var bara att kämpa vidare.

Mitt i allt lyckades vi hålla dop för Ivar, ett stort kalas där vi fyllde hela vårt stora hus med nära och kära. Vi hann också med att utöka maskinparken med ytterligare en traktor, allt för att få arbetet på gården att flyta smidigare och få loss mer tid i framtiden. När vi nu kliver in i 2015 tänker vi att allting bara kan bli bättre!

Avslutningsvis bjuder vi på några bilder från gården från en av årets sista dagar!

web_4233

web_4104

web_4307

web_4308

web_4253

web_4258

Välkommen Ivar!

I onsdags strax före midnatt föddes äntligen vår son! Han väntade 12 dagar efter beräknat datum, till sin mors förtret som fick släpa på en otymplig mage hela sommarens värsta värmebölja. Men så äntligen, tolv minuter i tolv gjorde han entré i en rasande fart med segerhuvan på. Selma har äntligen blivit storasyster till en liten Ivar!

20140809-155740.jpg

20140809-155752.jpg